Vad är Bearing?

Ordet bäring kommer från björnen, som betyder att stödja eller bära.

När det finns en relativ rörelse mellan två delar och om den ena delen stöder den andra, är den stödjande delen känd som ett lager.

Således är ett lager ett mekaniskt element i en maskindel som stöder ett annat mekaniskt element eller del som är i relativ rörelse med det.

Den relativa rörelsen kan vara antingen linjär eller roterande.

Som i fallet med motortvärhuvud och styrningar fungerar styrningarna som lager och den relativa rörelsen är linjär. På liknande sätt kan sätten för fräsmaskiner och plana maskiner behandlas som lager.

Liksom i fallet med spindlar på en svarv, borr- och borrmaskiner, axlar på bilar, vevaxlar, etc., är den relativa rörelsen mellan dessa och lagret roterande.

Behov av kullager.

I nästan alla typer av maskiner måste antingen rörelse eller kraft överföras genom de roterande axlarna, som i sin tur hålls av lagren.

Dessa lager tillåter fri och jämn rotation av axlar med minimal friktion. Förlusten av kraft eller rörelse kan minimeras med lämplig smörjning av lagerytor.

Nödvändigheten eller behovet av lagren är för följande två syften.

1. För att ge stöd åt roterande axlar.

2. För att tillåta fri och jämn rotation av axlar.

3. För att tåla dragkraft och radiella belastningar.

Typer av lager.

I allmänhet kan lagren klassificeras i två typer enligt följande:

1. Glidande kontaktlager och;

2. Rullande kontaktlager eller antifriktionslager.

1. Glidande kontaktlager;

Glidande kontaktlager och axlar har relativ rörelse på grund av att de glider i förhållande till varandra. I allmänhet kan alla lager som inte använder rullar och kulor betecknas som glidande kontaktlager.

Glidande kontakter Lager är ytterligare uppdelade i följande typer.

i. Höger linje eller styrlager;

Om riktningen för relativ rörelse och glidningen av ytorna är parallella, är lagret känt som det högra linje- eller styrlagret, t.ex. styrningar på motorns tvärhuvuden, sätt för fräsmaskiner och spindlar på borr- och borrmaskiner.

ii. Radial- eller axellager;

Om den relativa rörelsen mellan axel och lager är roterande och om lasten verkar vinkelrätt mot axelns axel eller längs axelns radie, är lagret känt som axellager eller radiallager.

Den del av axeln som omsluts av lagret är känd som axeltapp.

iii. Axiallager;

Om belastningen på lagret är parallell med axelns axel, är lagret känt som ett axiallager.

iv. Fotsteg eller svänglager;

I axiallager, om änden av axeln slutar genom att vila på lagerytan vertikalt, är det känt som fotstegslager eller pivotlager.

v. Kraglager;

I axiallager, om axeländarna sträcker sig bortom och genom lagerytan, är det känt som kraglager. Axelns axel förblir horisontell.

vi. Bussade lager;

En enkel typ av bussningslager visas i ##Fig. 1.8 nedan. Den består av en gjutjärnskropp och en bussning av mässing eller gunmetall.

Kroppen har en rektangulär bas. Basen är gjord ihålig för att minimera bearbetningsytan. Två elliptiska hål finns vid basen för att skruva fast lagret.

Ett oljehål finns i toppen av kroppen som löper genom busken. Således kan smörjning göras för axel och bussning genom oljehålet.

Innerdiametern på bussningen är lika med axeldiametern. Bussningen är fixerad med en stiftskruv så att dess rotation eller glidning längs med axeln förhindras.

Om bussningen blir sliten byts den ut mot en ny. Axeln kan endast föras in i lagret ändmässigt. Detta är en nackdel med detta lager.

Bussade lager finner användning vid lätta belastningar och låga hastigheter.

vii. Piedestal lager;

Piedestallager är populärt känt som Plummer block. Det kallas också för delat eller delat axellager.

Den består av ett gjutjärnsblock som kallas piedestal, en gjutjärnshatt, gunmetall mässing i två halvor, två mjukt stål med fyrkantiga fläckar och två uppsättningar sexkantiga låsmuttrar som visas i ##Fig. 1.9 nedan.

Lagret är delad typ; den görs i två halvor.

Den övre delen kallas lock, som är fäst vid huvudkroppen som kallas piedestal med hjälp av fyrkantiga bultar och sexkantsmuttrar.

Denna delning eller uppdelning av lagret underlättar enkel placering och borttagning av axeln samt halvor av den delade bussningen.

De delade buskarna är kända som mässing eller trappsteg.

En tätning finns i en nedre delad bussning som passar in i hålet i kroppen.

Så att bussningens rotation förhindras tillsammans med axeln, och den axiella rörelsen förhindras med hjälp av kragflänsar på ändarna.

Det delade bussningsmaterialet är mässing, brons, vit metall, etc.

Axeln vilar över den nedre delade bussningen. Den övre delade bussningen placeras över axeln och slutligen dras locket åt.

Ett litet spel lämnas mellan kåpa och kropp vilket hjälper när kåpan sänks på grund av räddning av busken med nya foder.

Detta lager finner sin tillämpning i hög hastighet och varierande riktningar av lasten.

viii. Fotstegslager eller Pivotlager.

I fotstegs- eller svänglager verkar trycket parallellt med axelns axel och axeln vilar i lagret på dess ena ände.

Den består av ett vertikalt cirkulärt block eller en kropp i gjutjärn med en rektangulär bas och en pistolbussning, som visas i ##Fig. 1.10 nedan.

Blocket har en öppen ände genom vilken axeln förs in. Axeln vilar vertikalt på en stålskiva som har en konkav utskärning.

Skivan hindras från att rotera tillsammans med axeln med hjälp av en tapp som till hälften förs in i skivan och kroppen.

Rotationen av bussningen tillsammans med axeln förhindras med hjälp av tätt anordnade vid dess hals strax under kragen.

Dessa lager kan användas i maskineri av textilier, papper etc. som används för lätta belastningar och låga hastigheter.

I fotstegslager är smörjningen svår då oljan kastas ut från mitten av centrifugalkraften.

2. Rullkontaktlager eller antifriktionslager.

I rullande kontaktlager orsakas den relativa rörelsen mellan axeln och lagret på grund av rullningen av kulor och rullar som används i lagren.

Därför kallas dessa rullningskontaktlager eller kul- och rullager.

Lagerfriktionen är mycket mindre än i glidkontaktlager, och det finns mindre nötning av maskiner som ofta kräver start och stopp under belastning.

Därför kallas dessa lager som antifriktionslager.

Det finns två typer av friktionslager, och de är;

1. Kullager och;

2. Rullager.

i. Kullager;

Sfäriska kulor används i kullager.

Det finns två typer av kullager;

(i) Radiella kullager och (ii) Tryckkullager.

Radiella kullager används för att bära de radiella lasterna eller lasterna vinkelrätt mot axlarnas axel, medan axiallagren används för axiallasterna, dvs laster som verkar parallellt med axelns axel.

Tryckkullager används för att bära tryckbelastningar på axlarna.

De består av härdade stålkulor placerade mellan två raser. Räfflorna är räfflade härdade stålringar. En bana roterar tillsammans med axeln och en annan är fixerad i lagerhuset.

Kulorna hålls på plats med hjälp av burar. Burarna är separatorer av kulorna gjorda av pressad mässing.

Arrangemanget av enkla axiallager visas i ##Fig. 1.11 nedan. Axialkullagren används upp till hastigheten 2000 rpm.

För högre hastigheter av axiallaster används vinkelkontaktkullager. Under hög hastighet tvingas kulorna ut ur banorna på grund av centrifugalkraft som utvecklas i axiallagren.

ii. Rulllager;

Rulllagren kan klassificeras som radiella rullager och axialrullager. Radial- och axialrullager bär radiella respektive axialbelastningar.

Båda dessa lager kan ytterligare klassificeras på basis av de använda rullarna, såsom cylindriska rullager, nålrullager och koniska rullager.

Jämfört med kullager utvecklar rullagren mer friktion men har en större belastningskapacitet. För lätta belastningar används kullager vars underhåll är mindre än för samma storlek rullager.

Men om belastningen är relativt tung och lagren riskerar att bli stötbelastade, används endast rullager.

Fördelar och nackdelar med kul- och rullager;

Jämfört med glidkontaktlager har rullningskontaktlager följande fördelar och nackdelar.

Fördelar.

1. Start- och löpfriktionen är låg.

2. Byte är lätt.

3. Kan användas för både radiella och axiella belastningar.

4. Smörjning är enkel.

5. Underhållskostnaden är låg.

Nackdelar.

1. Hög initial kostnad.

2. Svårt att märka förekomsten av lagerfel.

3. Hög precisionsbearbetning krävs för lagerhus.